Svenska landskapsvapen

Källa: Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn, Ny svensk vapenbok,
Streiffert & Co Bokförlag HB, Box 5334, 102 46 Stockholm,
i samarbete med Riksarkivet, 1992.
Man tänker sig vapnen som sköldar man håller framför sig, och det som är till höger på bilderna hamnar då till vänster. Beskrivningarna utgår från detta, därav spegelvändningen.

Blekinge

I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld.

Tidigare danskt landskap utan vapen vid övergången till Sverige 1658. Vapnet skapades i samband med Karl X Gustavs jordfästning 1660.

Identiskt med vapnet för Blekinge län.

Bohuslän

I fält av silver en krenelerad röd fästning, försedd med ett krenelerat rött torn och två portar av guld med svarta gångjärn och lås samt åtföljd till höger av ett blått svärd och till vänster av ett mot fästningen upprest blått lejon med tunga, tänder och klor av guld.

Tidigare norskt landskap utan vapen vid övergången till Sverige 1658. Vapnet skapades i samband med Karl X Gustavs jordfästning 1660 och bygger på staden Kungälvs vapen.

Ingår tillsammans med Göteborgs stadsvapen, Västergötlands landskapsvapen och Dalslands landskapsvapen i vapnet för Västra Götalands län.

Dalarna

I blått fält två korslagda dalpilar av guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona av först nämnda metall.

Motivet finns på ett sigill för Dalarna, som sannolikt använts redan 1525. Om det förekommit som färgsatt vapen före Gustav Vasas liktåg 1560 är ej känt.

Identiskt med vapnet för Dalarnas län.

Dalsland

I fält av silver en gående röd tjur med beväpning av guld, därest dylik skall komma till användning.

Dalslands vapen var en röd oxe vid Gustav Vasas liktåg 1560. Vapenbilden syftar säkerligen på boskapsskötsel och oxhandel.

Ingår tillsammans med Göteborgs stadsvapen, Västergötlands landskapsvapen och Bohusläns landskapsvapen i vapnet för Västra Götalands län.

Gotland

I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött banér med bård och fem flikar av guld.

Som bonderepublik löst knuten till Sveriges krona använde Gotland ett sigill förestållande en bagge med fana, känt redan 1280. Trots att Gotland tillhörde Danmark vid tiden för Gustav Vasas liktåg 1560 var vapnet med i processionen. Vapnet försvann dock ur svenska serier 1570, men återkom i samband med övergången till Sverige 1645.

Identiskt med vapnet för Gotlands län.

Gästrikland

I ett med blå kulor bestrött fält av silver en röd älg med gyllene beväring.

Vapnet skapades i samband med Gustav Vasas liktåg 1560, och att Gästrikland fick en älg var antagligen en slump.

Ingår tillsammans med Hälsinglands landskapsvapen i vapnet för Gävleborgs län.

Halland

I blått fält ett upprest lejon av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning.

Inget sigill eller vapen för Halland är känt vid tiden för övergången från Danmark 1645, och lejonvapnet tycks ha skapats till Karl X Gustavs begravning 1660.

Identiskt med vapnet för Hallands län.

Hälsingland

I svart fält en gyllene bock med röd beväring.

Vapnet var vid tiden för Gustav Vasas liktåg 1560 en enkel tambock stående på alla fyra, men snart omvandlades den till en stenbock stående på bakbenen.

Ingår tillsammans med Gästriklands landskapsvapen i vapnet för Gävleborgs län.

Härjedalen

I fält av silver en framifrån sedd svart räckhammare med röd skaftända, åtföljd till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ordnade och ställda smideshammare med röda skaft, den övre störtad.

Något vapen fanns inte för Härjedalen vid övergången från Norge 1645 och kom heller ej att skapas till Karl X Gustavs begravning 1660. Ett sigill är belagt först från 1647, och omnämns som vapen mot slutet av 1700-talet.

Ingår tillsammans med Jämtlands landskapsvapen i vapnet för Jämtlands län.

Jämtland

I blått fält en gående älg av silver med en lyftande falk på ryggen och i posten åtföljd av en vänstervänd, upprest hund, båda av guld.

Som ett i stora delar delar självstyrande landskap i Norge hade Jämtland redan på medeltiden ett sigill, vars huvudmotiv var det norska riksvapnet. Detta ansågs därför olämpligt som utgångspunkt för ett svenskt landskapsvapen vid övergången till Sverige 1645, och istället utgick man sig från ett sigill från 1635.

Ingår tillsammans med Härjedalens landskapsvapen i vapnet för Jämtlands län.

Lappland

I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld.

Vildmannen uppträder tidigast på ett par mynt utgivna vid tiden för Karl IX:s kröning 1607, och finns med i Karl IX:s begravningståg 1612.

Ingår tillsammans med Västerbottens landskapsvapen i vapnet för Norrbottens län och tillsammans med Västerbottens och Ångermanlands landskapsvapen i vapnet för Västerbottens län.

Medelpad

Medelst vågskuror fyra gånger delat av blått, silver, rött, silver och blått.

Medelpads vapen innehöll en svart bäver på silverfält vid Gustav Vasas liktåg 1560, men ändrades på 1570-talet.

Ingår tillsammans med Ångermanlands landskapsvapen i vapnet för Västernorrlands län.

Norrbotten

Medelst sju vågskuror av blått och guld styckat fält med blå vänster snedstam.

Nytt landskapsvapen som fastställdes 1995.

Närke

I rött fält två korslagda pilar av guld med spetsar av silver, i varje vinkel åtföljda av en ros av silver.

Vapnet skapades till Gustav Vasas liktåg 1560.

Ingår tillsammans med Värmlands och Västmanlands landskapsvapen i vapnet för Örebro län.

Skåne

I guldfält ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och med blå beväring, därest dylik skall komma till användning.

Tidigare danskt landskap utan vapen vid övergången till Sverige 1658. Vapnet skapades i samband med Karl X Gustavs jordfästning 1660 och bygger på staden Malmös vapen.

Småland

I gyllene fält ett rött lejon med blå beväring, därest sådan skall förekomma, och hållande i tassarna ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver samt båge och strängar svarta.

Vapnet skapades till Gustav Vasas liktåg 1560 och innehöll då inget lejon men däremot rosor (ibland liljor) på ömse sidor om ett större armborst. Nuvarande utformning vid Johan III:s kröning 1569.

Ingår som del i vapnet för Kronobergs län och tillsammans med Ölands landskapsvapen i vapnet för Kalmar län.

Södermanland

I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Vapnet skapades till Gustav Vasas liktåg 1560, och det är möjligt att Gripsholm ligger bakom valet av vapendjur.

Identiskt med vapnet för Södermanlands län. Ingår förkortat i vapnet för Stockholms län tillsammans med Upplands landskapsvapen och Stockholms stadsvapen.

Uppland

I rött fält ett riksäpple av guld.

Vapnet skapades till Gustav Vasas liktåg 1560 och riksäpplet är symbolen för den andliga och världsliga makten.

Identiskt med vapnet för Uppsala län. Ingår i vapnet för Stockholms län tillsammans med Södermanlands landskapsvapen (förkortat) och Stockholms stadsvapen.

Värmland

I fält av silver en blå örn med röd beväring.

Vid Gustav Vasas liktåg 1560 innehöll Värmlands vapen en svart järv i silverfält, och blev ofta förväxlat med Medelpads bäver. Motivet ändrades till en örn på initiativ av Erik XIV 1567.

Identiskt med vapnet för Värmlands län.

Västerbotten

I med 6-uddiga stjärnor av guld bestrött blått fält en springande ren av silver med röd beväring.

Renen fick företräda allt land väster om Bottenviken vid Gustav Vasas liktåg 1560. På 1590-talet dekorerades vapnet med stjärnor.

Ingår tillsammans med Lapplands landskapsvapen i vapnet för Norrbottens län samt tillsammans med Lapplands och Ångermanlands landskapsvapen i vapnet för Västerbottens län.

Västergötland

I av svart och guld ginstyckat fält ett lejon av motsatta tinkturer med röd beväpning, därest dylik skall komma till användning, i övre vänstra och i nedre hörnet av fältets svarta del åtföljd av en stjärna av silver.

Lejon i "styckad" sköld förekommer som vapen för en västgötsk lagmansätt redan under 1200-talet, och fastställdes som landskapsvapen vid Gustav Vasas liktåg 1560.

Ingår tillsammans med Göteborgs stadsvapen, Bohusläns landskapsvapen och Dalslands landskapsvapen i vapnet för Västra Götalands län.

Västmanland

I fält av silver ett blått, uppskjutande treberg med tre röda lågor.

Vid Gustav Vasas liktåg 1560 företräddes Västmanland av ett enda brinnande berg, men snart blev det tre berg.

Identiskt med vapnet för Västmanlands län.

Ångermanland

I blått fält tre bjälkvis ställda laxar av silver över varandra, den mellersta vänstervänd, samtliga med röd beväpning, därest dylik skall komma till användning.

Vid Gustav Vasas liktåg 1560 företräddes Ångermanland av en lax som hoppade över ett nät, men under Johan III:s tid ändrades vapnet till tre laxar.

Ingår tillsammans med Medelpads landskapsvapen i vapnet för Västernorrlands län.

Öland

I blått fält en gående hjort av guld med rött halsband och röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Vapnet skapades till Gustav Vasas liktåg 1560 och såg då ut praktiskt taget ut som det nuvarande. Viss förvirring inträdde genom förväxling med Ålands två rådjur, och på 1880-talet innehöll Ölands vapen två rådjur och nio rosor; förväxlingen upptäcktes vid revisionen 1944.

Ingår tillsammans med Smålands landskapsvapen i vapnet för Kalmar län.

Östergötland

I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros av silver.

Vid Gustav Vasas liktåg 1560 företräddes Östergötland av två vapen, drake och lejon, för områdena väster respektive öster om Stångån.

Identiskt med vapnet för Östergötlands län.

  • Till min heraldiksida.
    Lars Alexandersson <laale@mai.liu.se>
    Senast ändrad 14 maj 2002