[ Senaste uppdatering: Valen 2022 ]
Här finns fullständiga mandatfördelningsuträkningar för ett antal val i Sverige. Hur mandatfördelningen går till regleras i Regeringsformen, 3 kap. (SFS 1974:152) och i Vallagen, 14 kap. (SFS 2005:837, med ändringar i SFS 2014:1384 som gäller fr.o.m. valen 2018). Hos Valmyndigheten finns det mesta om svenska val, däribland nämnda lagtexter. För utförlig information om val i världen, se Election Resources on the Internet.
Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Endast parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst 12 % av rösterna.
Mandaten i regionfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat - avrundat nedåt - och återstående mandat är utjämningsmandat. Bara partier som har fått minst 3 % av rösterna i hela regionen får delta i fördelningen av mandaten.
Samma regler gäller för valkretsindelade kommuner som för regioner. T.o.m. valet 2014 var samtliga mandat fasta.
För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets. Bara partier som fått minst 4 % av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten.