960L09 MATEMATIK FÖR SKOLAN

30 högskolepoäng

Kursen ingår i  Lärarlyftet

Målgruppen är senarelärare (åk 7-Gy och Vux) med matematik i sin lärarexamen/motsvarande kunskaper.



KURSINFORMATION 2008/2009


Sidan senast uppdaterad 2009-04-03




Kursens syfte och innehåll
Se kursplanen 

Kursansvarig
Christer Bergsten, tel: 013-282984, e-post:  chber@mai.liu.se

Kurssekreterare
Carina Appelskog, tel: 013-281425, e-post: caapp@mai.liu.se

Schema
Kursen startar vecka 36 och avslutas vecka 22.
Upprop äger rum den 1 september kl. 13.15 i sal U7 i C-huset på Campus Valla, Linköpings universitet. Se karta Campus Valla
Kursträffar på Campus Valla, Linköpings universitet, äger rum på måndagar kl. 13-17 och tisdagar kl. 8-17 följande veckor:
Höstterminen 2008: Vecka 36, 38, 40, 42, 45, 47, 49; samt vecka 51 (endast måndag kl. 13-17).
Vårterminen 2009: Vecka 3, 6, 10, 13, 17 och 20

Organisation
Se nedan  Delkurser  och  Lektionsstudium

Undervisning
Kursen ges på distans och halvfart, med kursträffar på Campus Valla i Linköping enligt ovan samt viss verksamhet på den egna skolan (sista delkursen). IT-plattformen "it's learning" planeras användas, mer information om detta kommer att uppdateras.
Vid kursträffarna på campus ges schemalagd undervisning i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och arbete i grupp.



Översiktlig planering för del A1 och del A2

Del A1


Kursträffar
:
1-2 september   Inledande problem   Uppgifter induktion   Litteratur och uppgifter talteori

   Inlämningsuppgifter till måndag vecka 38: Övning 4.3, 5.17, 6.30 (i boken "Diskret matematik")
Uppgifterna kan skickas med e-post till Christer (se adress ovan), med fax till Christer på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 38: Måndag kl 13-17 i sal U6, tisdag kl 8-17 i sal U6.

15-16 september    Uppgifter 15-16 september    Exempel    Eulers polyederformel   

   Inlämningsuppgifter till tisdag vecka 40: Övning 4.18, 6.53, 7.38 (i boken "Diskret matematik") samt Ämnesdidaktisk uppgift
Uppgifterna kan skickas med e-post till Christer (se adress ovan), med fax till Christer på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 40: Måndag kl 13-17 i sal Ky24, tisdag kl 8-17 i sal U7.

29-30 september   Övningar om funktioner   

   Inlämningsuppgifter till tisdag vecka 42: Inämningsuppgifter vecka 42
Uppgifterna kan skickas med e-post till Christer (se adress ovan), med fax till Christer på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 42: Måndag kl 13-17 i sal KY24, tisdag kl 8-17 i sal BL34 (B-hus ingång 23, 1 trappa).

13-14 oktober   

   Inlämningsuppgifter till tisdag vecka 45: Inämningsuppgifter vecka 45
Uppgifterna kan skickas med e-post till Christer (se adress ovan), med fax till Christer på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 45.

Översiktlig planering för Del A2   

Del A2


Kursträffar
:

3-4 november   Läsanvisning matematikens historia    Föreläsning 1 (Historia)   Föreläsning 2 (Historia)
               Om problemlösning (Bergsten)   Problemlösning    Teoretiska perspektiv

   Redovisningsuppgifter till mådag vecka 47: Redovisning vecka 47 (uppgifterna till Lektion 1)
Problemlösningsuppgifter med kopppling till matematikens historia enligt programmet vecka 45 redovisas på måndag vecka 47 (info uppdateras inom kort för skriftlig inlämning).

17-18 november   Föreläsning 3 (Historia)

1-2 december   Affektiv dimension



Översiktlig planering för del B1

Del B1


Kursträffar:

12-13 januari     Laboration 1
Inlämningsuppgifter till måndag vecka 6: Inlämningsuppgifter vecka 6
Uppgifterna kan skickas med e-post till Mats Neymark maney@mai.liu.se, med fax till Mats på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 6.

2-3 februari     Laboration 2
Inlämningsuppgifter till måndag vecka 10: Inlämningsuppgifter vecka 10
Uppgifterna kan skickas med e-post till Mats Neymark maney@mai.liu.se, med fax till Mats på nr 013-100746 eller lämnas vid träffen vecka 10.

2-3 mars      Laboration 3     Om kägelsnitt     Om dynamiska geometriprogram      Projekt, lab tisdag



OBS nytt!

Planering för del B2 med kursuppgift
Träffarna på Campus Valla, Linköpings universitet, äger rum veckorna 13, 17 och 20, måndag kl 13-17 och tisdag kl 8-17.

Viss litteratur:   En tolkning av målen      TIMSS 2007      Bedömning av kvalitet      TIMSS analys




Kurslitteratur

Del A1
- Asratian, A., Björn, A. & Turesson, B.O. Diskret matematik. Matematiska institutionen, Linköpings universitet. (Kompedium, kan köpas i Bokakademin på Campus Valla)
- Bergsten, C. Matematik i tillämpning med Övningsbok. Matematiska institutionen, Linköpings universitet. (Kompedium, kan köpas i Bokakademin på Campus Valla)
- Bergsten, C. m.fl. (1997). Algebra för alla. Nämnaren TEMA. NCM, Göteborg universitet. (Kan beställas på internet på NCM:s hemsida)
Se även länken ovan för träffen den 1-2 september och översiktlig planering del A1 och A2.

Del A2
- Arcavi, A. & Isoda, M. (2007). Learning to listen: from historical sources to classroom practice. Educational Studies in Mathematics, 66, 111-129. (kopieras)
- Bergsten, C. (2006). En kommentar till den matematiska problemlösningens didaktik. I L. Häggblom, L. Burman & A-S. Röj-Lindberg (red.), Perspektiv på kunskapens och lärandets villkor (s. 165-176). Vasa: Åbo Akademi. (kopieras)
- Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, K. (2005). Rika matematiska problem - inspiration till variation. Stockholm: Liber.
- Janqvist, U. T. (2007). Empirical research in the field of using history in mathematics education. Nordic Studies in Mathematics Education, 12(3), 83-105. (kopieras)
- Johansson, B. G. (2004). Matematikens historia. Lund: Studentlitteratur.
- Niss, M. (1994). Mathematics in society. In R. Biehler et al. (Eds.), Didactics of mathematics as a scientific discipline (pp. 367-378). Dordrecht: Kluwer.
- Thompson, J. (1991). Historiens matematik. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 11, s. 786-803)
- Wyndhamn, J., Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet. (Valda delar, kopieras)



Del B1
- Bergsten, C. & Fogelberg, G. (2000). Geometrins grunder. Matematiska institutionen, Linköpings universitet.
- Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska matematikersamfundets medlemsutskick, Maj 2006.

Del B2
- Bekken, O. & Mosvold, R. (2006). Reflektioner kring en videostudie. I J. Boesen m.fl. (red.), Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. NCM: Göteborg.
- Bergsten, C. m.fl. (1997). Algebra för alla. Göteborgs universitet. (kap. 3 om ekvationer)
- Bergsten, C. (2003). Algebra som innehåll och aktivitet. I I. Holden (red), Utvikling av matematikkundervisning i samspill medlom praksis og forskning. Konferensrapport. Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaerengen, No 1.
- Boesen J. (2008). Vilken typ av kunskap (ut)värderas i skolmatematiken? I G. Brandell m.fl. (red.), Matematikdidaktiska frågor - resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM och SMDF.
- Bosch, M. & Gascon, J. (2006). 25 years of didactic transposition. ICMI Bulletin no. 58 (pp. 51-65).
- Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415.
- Gravemeijer, K. & Doorman, M. (1999). Context problems in realistic mathematics education: A calculus course as an example. Educational Studies in Mathematics, 39, 111-129.
- Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Doktorsavhandlingar i Pedagogiskt arbete nr 21, Högskolan Kristianstad. (s. 17-36, 43-48)
- Holmquist, M. (red.) (2008). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. (s. 7-140)
- Löwing, M. & Kilborn, W. (2007). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.
- Nordisk Matematikkdidaktikk (NOMAD), 13(4), 2008 (specialnummer om "multicultural and multilingual settings").
- Palm, T., Bergqvist, E., Eriksson, I., Hellström, T. & Häggström, C-M. (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion. PM nr 199. Institutionen fšr beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.
- Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007. Analysrapport till 323 2008. Stockholm: Skolverket.
- Winslöw, C. (2007). Didaktiske elementer - en införing i matematikkens og naturfagenes didaktik. Forlaget Biofolia. (kap. 7, s. 133-153)
- Wyndhamn, J. Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. ITL, Linköpings universitet. (kapitel 3, s. 75-116; repetition sedan i höstas)

Referenslitteratur
- Nyström, P. (1998). Bedömning av kvalitet i matematikkunskaper. PM nr 141. Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.
- Nyström, P. (2008). TIMSS fixpunkter. En analys av vad elever med olika resultat i TIMSS 2003 vet och kan göra. Rapport, Skolverket. (avsnitten om NO behöver ej läsas)
- Rystedt, E. & Trygg, L. (2006). Matematikverkstad - En handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: NCM. (kan beställas från NCM)
- Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning Ð en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket.
- Sahlin, B. (1997). Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan. En översikt av svensk forskning 1990-1995. Stockholm: Skolverket.

Examination
Examinationen sker genom inlämningsuppgifter samt skriftliga och muntliga redovisningar.



Delkurser   


Kursen består av fyra delar på vardera 7,5 hp. Kurserna A1 och A2 ges under höstterminen 2008, medan kurserna B1 och B2 ges under vårterminen 2009.


A1 Centrala begrepp och metoder i skolans matematik
Ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska studier kring centrala begrepp och metoder från skolans kursplaner i matematik. Kursdeltagarna och kursledaren väljer i samråd ut de innehållsområden som tas upp till sådana fördjupade studier. Utifrån dessa studier behandlas ämnesdidaktiska frågeställningar om vad som bör ingå i undervisningen och på vilket sätt detta kan inkluderas i undervisningen. Matematikens representationsformer och deras samspel vid arbete i matematik är en sådan frågeställning, där användningen av IKT är central. Elevers uppfattningar av centrala matematiska begrepp och metoder. Kursen examineras genom inlämningsuppgifter samt redovisning av en begreppsrapport.

A2 Matematikens historia och problemlösning
Översikt över matematikens historia med betoning på ett antal fundamentala idéer och problem med koppling till skolans kursplaner i matematik. Matematik som social och kulturell verksamhet. Ämnesteoretisk fördjupning genom utveckling av den matematiska problemlösningsförmågan genom diskussion och behandling av problem som haft central betydelse för matematikens utveckling. Matematikens historia och problemlösning i skolan; problemlösningens olika roller i matematiken och i skolans matematikundervisning; arbetsformer och bedömning. Kursen examineras genom inlämningsuppgifter samt redovisning av en rapport om ett valt område inom matematikens historia.

B1 Geometri
Klassisk geometri med modern teknik. Den grundläggande geometrins uppbyggnad, struktur och användning. Kongruens, likformighet, triangelns och cirkelns geometri, mätning, konstruktioner, tesselleringar, symmetrier, analytisk geometri, kägelsnitt. Att arbeta laborativt och med dynamiska dataprogram. Exempel på geometrins betydelse inom andra delar av matematiken. Kursen examineras genom inlämningsuppgifter och ett mindre projektarbete om användning av dynamiskt dataprogram i matematikundervisning.

B2 Tillämpad matematikdidaktik
Matematikdidaktik ur både forskningsperspektiv och ett lärar- och undervisningsperspektiv. Centrala matematikdidaktiska frågeställningar, begrepp och forskningsresultat utgående från matematikämnets och undervisningspraktikens villkor, med koppling till läro- och kursplaner. Frågeställningar kring genus och kultur behandlas. Speciellt uppmärksammas problematiken kring elever med behov av särskilt stöd i matematik. Fördjupning kring relationer mellan teori och praktik genom behandling och genomförande av så kallade "learning studies". Bedömning av elevers kunskap i matematik. Formativ och summativ utvärdering, olika bedömningsformer, analys och konstruktion av muntliga och skriftliga prov. Lokala och nationella prov. Forskning om utvärdering. Kursen examineras genom muntlig gruppredovisning av genomförd "Learning study" och en individuell reflektionsrapport kring genomförd "Learning study", med koppling till läst forskningslitteratur.

Lektionsstudium

"Learning study" - Information kommer att uppdateras.




Examination - betygskriterier


Information kommer att uppdateras.
 

Tillbaka upp


Till kurslistan för Tillämpad Matematik, MAI

Sidansvarig: christer.bergsten@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-11-07